Nu var det ett tag sedan jag skrev. Vi har haft inflyttnings"fest" i stallet. Hästarna fick en hel säck morötter av Carin, Mårten och barnen. Vi vuxna fick en påse med gottigt att äta. Vi hade mycket trevligt och mysigt med vännerna som kom. Bilder från kvällen kommer förhoppningsvis snart. De ligger i Martins kamera då både jag och Anders hade glömt våra. Eller om jag skall vara ärlig så hittar jag inte laddaren till min.... igen! Jag har kameraabstinens. Suck!

Leikna har fått lite vila och verkar trivas med det. Det är så himla kul att vara ute och rida på sin "lilla" Litla-Mín. Trots att hon bara är tre år sköter hon sig utmärkt och känns som hon är mogen för detta med ridning. Hon vill alltid komma och nästan stoppa ned huvudet i grimman. Vi har varit ute och ridit ensamma i skogen några gånger och det funkar helt ok. Någon speciell fart blir det inte. Men hon lyder och gör inte så många unghästkast eller hopp. Några blir det ju alltid men hitills har jag suttit kvar och inte kännt mig osäker. Hon är en mycket bussig och go häst. Nu har hon vant sig vid att Kira kan dyka upp när som helst ur skogen som skjuten ur en kanon :-P Till en början kastade Litla-Mín sig och rusade iväg några meter varje gång det hände. Nu är hon nästan som de andra hästarna och inte reagerar alls. Det är så himla bra att de är hundvana och att de vänjer sig vid att det händer saker när man rider.

I söndags var Barbro med på Dísa och då blir det inga problem att både trava och galoppera. Men det är ju helt naturligt att en unghäst behöver draghjälp. Skönt att man kan variera.

Litla-Mín i full fart! Måste be om hjälp att någon tar kort när jag rider henne.

Leira blir bättre och bättre och fortfarande inget tecken på hälta! Tjoho. Varje gång efter jag ridit lindar jag henne med specialpadden och så får hon stå med den i 20 min. Jag hoppas att det och massage skall göra att hennes svullnad blir ännu mindre. För den har krympt så det är inte mycket kvar.

I fredags åkte jag och lämnade Dreki och Seiður hos sin nya familj. De verkade trivas direkt och det var inga problem. Lite krångligt var det att få Dreki av transporten och gårdsplanen. Han växte helt enkelt fast! Men med gemensamma krafter fick jag och Pernilla in honom i stallet. I dag fick jag rapport att det går kanon! De har hittat en bästis i hagen som de hänger efter hela tiden. Jag är så glad att de hamnade på samma ställe. Och ett så bra ställe dessutom.

Pernilla kommer till mig på fredag och då skall vi prova ut en ny sadel. Det skall bli så underbart att äntligen få rida i en sadel som sitter som den skall. Om man har fina hästar skall man väl ha en fin sadel. Eller?

Nähä nu skall jag iväg och rida. Orkar och hinner jag blir det alla mina med skor.... Och jobba med Spænir en stund också. Kanske sitter jag upp och rider en bit. Eller är det dumt när man är ensam *kliar mig i huvudet*. Men ibland är jag ju ganska dum :-D

/Åsa

Trots att det är +7 grader ute och regn är det snart advent. Advent struntar ju i vilket väder det är. Punktligt återkommande är ju denna högtid. Även i detta huset skall advent synas. I dag började jag med att göra färdigt ljusstaken, ny design för i år. Mossan är inhämtad i skogen... mmm det luktar skog i vårt kök nu. Underbart!

Här är resultatet.

 Ojdå, såg att nr 4 hade åkt lite väl långt ned. Det får vi ordna till.

Kunde inte låta bli att fixa till några små enkla ljus också. När jag ändå var på G. Skaparlusten har ju dalat något det senaste. Speciellt sömnaden, då tänker jag för mycket på min kära mamma...

Lilla söta ljuset fick en vacker spetsrosett. Jag älskar ju skira spetsar.

I helgen skall de vackra julgardinerna upp som mamma har broderat. Adventsstjärnorna skall också upp i fönstren. En och annan snögubbe och ängel får också komma fram från sina gömmen. Jag ÄLSKAR verkligen julen och det skall böras i tid. För efter jul vill jag snabbt göra mig av med den, eftersom jag fyller år några dagar efter.

I dag skall fölisarna id-kontrolleras och chippmärkas. Lena kommer som vanligt! Hon är toppen! Jag ser alltid fram emot detta möte, en gång om året. Lite kämpigare är att få fölen att sammarbeta. De är ju inte speceillt mycket hanterade i grimma och så..... Anders har lovat att hjälpa oss. Förra året var det ju bara två, i år är det fyra illbattingar :-D

Arvid åker till sin pappa i kväll. I morgon är det 40-års kalas för pappan! Hej och hå vad tiden går..... eller hur Johan! ;-)

/Åsa

För tillfället känns det inte bra att skriva på bloggen. Jag vill att det skall vara kul för mina besökare att läsa bloggen. Man skall inte bli nedstämd av att läsa. Tyvärr är det så att jag för tillfället har svårt att fungera över huvud taget och än svårare blir det då att skriva bra här.

Min mamma opererades ju i maj och har varit ganska ok över sommaren. Nu är det inte så och det är bara en väg att vandra.... Tyvärr är det många år för tidigt men livet är inte rättvist. Kära bloggläsare jag tar härmed en paus. Men titta gärna i för vem vet när jag nästa gång skriver. Jag har mina stunder då jag har ork och lust...

Förrästen, är det någon som vill köpa Seiður, den häftigt tecknade skäcken. Köparen har backat ur säger hon och min ork räcker inte till att annonsera ut häst nu. Men vet ni någon skicka dem till mig.

Gulleplutten Seiður och mamma bredvid.

Kram Åsa

ojoj i dag är hästarna BILLIGA! Speciellt en av dem är nästan så man skulle ha i grytan *morrar*

I går strax innan 8 fick jag ett telefonsamtal från Edeslätt (gamla stallet). Där gick Bruða och Vinna i kohagen utanför deras. Några andra hästar såg de inte. Shit! Jag ringde Linda och Anders som åkte upp till Finabo, själv kastade jag mig i bilen för att leta upp rymlingarna. Telefonen ringde igen. Edeslätt hade även lokaliserat de andra hästarna. Leikna och Disa med sina föl försökte springa in i stallet och sedan in i hagarna. De ville helt enkelt HEM! De har inte fattat att Prästgården nu är deras hem. De enda som var kvar i hagen var Leira och Dreki. I kohagen hade ett helt gäng tagit siesta när jag och Linda anlände. Vi tog två hästar var och knatade hemåt. De andra gick med lösa efteråt. Skithästar :-P

Felet lokaliserade jag till en trasig förlängningssladd =  ingen ström och då sprängt staket. Två timmar senare var jag påväg tillbaka till jobbet. *morr*

I går kväll var allt hur lungt som helst. Leira fick skor och Freyja nya. Alla pållar stod och käkade inne och även vilade lite. Men i morse.....

...när jag precis hade startat datorn på jobbet ringer mobilen. Carin i Finabo..... NEJ va min första tanke. Jo men självklart.... -Din flock går på åkern framför prästgården, talade Carin vänligt om för mig. Jaha då var det kört igen. I dag jobbar Linda och Anders gräver en grav. Lånade Jennys bil eftersom vi samåker och det var hennes tur att köra. Bara att tuta hem igen. på 22 minuter hinner man tänka mycket vad som kan vara fel. Går det inte att stängsla in hårbollarna??? Vad är det för FEEEEEEL!

Svärfar var framme innan mig och om jag bara hade haft kameran med mig! Där kommer svärfar gående i storstövlarna och slääääpar på en häst som aldrig har varit så lång innan. Leira såg ut som en åsna som motvilligt skulle förflytta sig från den gröna ängen. Mina ulltussar är inte vana att bli ledda i pannluggen. Efter som de har så mycket skägg är det där jag leder dem. Motvilligt gick hon med honom. Men han är ju hästkarl så hon fick ju se sig besegrad liksom. De andra hängde inte på.  Men med en kraftfoderhink kan man göra vad som helst :-D  Ett skak i den och alla följde mig som en hund in i hagen igen. Tyvärr hade Seiður hamnat på fel sida staket och bäck. Men med lite lirkande och lockande och klappande i händer kom han på rätt sida.

Staketet var helt, strömmen var på så vad var nu felet! Jo mina uppfinningsrika hästar har lyckats få upp dörren till "fårhuset" tränga sig in där och trycka sig ut genom en liten öppning i andra änden som vetter mot kornas ligghall. Vips så var de på andra sidan staketet och gröna ängar låg under deras hovar. Hur Leira, Dísa och Bruða har lyckats klämma sig ut där med sina stora magar är fortfarande en gåta. Men att det är den vägen de tog sig ut är ingen tvekan om. Det var fullt av hovspår och hästbajs där inne och precis utanför hålet.

Så i dag är hästarna billiga. Händer det igen är de gratis, så köa upp gott folk!

Leikna däremot är dyr som attan. Som enda häst hade hon snällt stannat kvar i hagen. Krypa omkring i fårhus är under hennes värdighet *flinar*

/Åsa

Tre gånger har jag ropat på hästarna från ingången till ligghallen. Alla gångerna har de kommit så småningom. Men nu fjärde gången kom de i full karriär med Leira i spetsen. Hon är den som kommer när jag ropar och de andra hänger på. De har också börjat lära sig att om man kommer blir det gottigt. Havre eller pellets vankas det då Åsa ropar.

Jag var redo med kameran och tog en serie bilder på dem. Man blir helt varm i hjärtat av dessa härliga hästar med varierande färger. Det är en flock där ingen är den andre lik. Men jag måste säga att det jag mest uppskattar hos Leira, Leikna och deras avkommor är LYNNET! Även Litla-Mín och Vinna har ett underbart lynne, milda och fina. Jag är så tacksam över detta, då lynnet för mig är 90 %. Att skryta är svårt men inte när det gäller detta! Leikna är ändå den som står ut mest. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Hon är som en Goldenretriver och trycker man på knappen blir hon en oljad pil :-D

Allra längst bort på ängen ända vid skogskanten var de när jag ropade. Här har de kommit halvvägs.

Leira i täten med Dreki tätt bakom sig. Förstår inte alls varför Florian tycker jag skall banta henne. *visslar*  Kolla in Leiknas glädjefnatt där bakom!

Är hon ett troll eller en nymf?

Hela gänget på upploppet. Leira har siktet inställt på LIGGHALLEN och havren!

I dag har jag halmat boxen och i morgon skall jag halma hela ligghallen tänkte jag. Vi tog även in en rundbal hö som vi kan ha och ge dem inne.

Veckan har varit toppen. Leikna har gått nästan varje dag och det är med ett leende på läpparna jag rider denna prinsessa. Leira har jag också varit ute och skrittat samt travat korta sträckor. Det funkar riktigt bra. Hon har inte visat ngn hälta eller svullnad. Håll nu tummarna att det skall fixa sig. Och ja, Ann, jag masserar henne.... ofta!  *ler*

På tisdag kommer Peter och då hoppas jag att han har tid att sko både Litla-Mín och Leira. Om inte så får det bli Leira först, hon är viktigast.

Förhoppningsvis hinner jag raka av trollet (läs Leikna) all hennes tjocka päls. Hon flämtar som en gris så fort vi har ridit på lite. Att springa med den pälsen hon har är ju som att ut och träna i en dunjacka. Så kan vi inte ha det. Nej nu skall hon bli spiiiiiindel *rys*

Ojoj nu hör jag hur kudden ropar efter mig. Dags att nana!

/Åsa

Det har det verkligen varit i dag.  Först kom Ulrica och hennes dotter Vilma. Lika mysigt som vanligt, även om det nu var mycket längesedan de var och hälsade på. I januari förra året! Tiden går så fort. Vilma och jag tog i alla fall en ridtur på Dísa och Leira. Trots att det var så längesedan Vilma red gick det kanonbra! Hon har fin balans och tycker det är kul att rida.

Linda och jag tog efter det en rejäl runda med Freyja och Leikna. Freyja var inte glad på oss då hon verkligen fick JOBBA! Hela, hela tiden. Inte var de länge som hon fick gå på rakt spår. Hennes tölt blir så mycket bättre när hon släpper i bogarna. Säg den häst som inte blir det iofs. Men det ger så snabbt resultat på henne. Det var första gången som jag red Freyja. Att jag nu ridit henne gör det enklare för mig att ge Linda och även Barbro lite tips om hur jag tycker de skall jobba med henne. Hon är en fin häst som har bra gångarter och framförallt är hon så bussig! Linda fick prova på sprutti.bang-bang Leikna. Det gick riktigt bra. Mycket roligt för mig att se min häst under ryttar. Jag är ju bara van att känna hur hon känns. Nu ser jag att hon är minst lika fin att titta på som hon är att rida. Mjukheten syns och hon har härliga naturliga lyft. Min prinsessa.

Vi tog en sväng på Bruða och Litla-Mín i dag också. Båda skötte sig exemplariskt. Men Litla-Mín är bufflig och för gåpåig. De vill till att man säger till henne på skarpen! Men hon är ju så charmig!

Det innebär att Leira, Dísa, Litla-Min, Bruða, Leikna och Freyja har blivit motionerade i dag. Alla hästar som är inridna har fått sitt!

Nu skall jag kila ned till kycklingen som är i stekpannan. Sedan skall jag till Värnamo och hämta prinsen!

/Åsa

I alla fall så har hästarna haft det. De festade på havre. Tanken är att även vi människor skall ha fest i nya stallet. Måste planera in en dag. Jag lovar att bjuda på annat än havre, morötter kanske :-D

Vill ni se bilder?

Först lite bilder på när vi flyttade hem killarna till vinterhagen och vindskyddet, som nu är fyllt av härlig halm. Jutta har inte hämtat Tjabo ännu så han fick åka med de stora killarna. Härligt att ha bred transport. Utan problem gick alla tre in och fick plats utan att det blev trångt. Spænir och Tjabo bara knallade på. Einfari fick vi lyfta på. Snälla Linda hjälpte mig att lasta, då Barbo är på Mallorca och gottar sig. Ja ja i Februari åker vi till Thailand :-P

Tre killar väntar på att släpet skall rulla mot nya äventyr.

Tittut här är vi!

Nu kommer bilder på STALLET!

Leikna, Seiður och Bruða tar sig en titt. De kom så otroligt snabbt på att man kunde stoppa ut huvudet och käka.

 Nu har fler hittat in. Freyja som nästan inte är med i bild, Vinna, Bruða, Seiður och längst bort drottningen Leira.

Nu kommer bäbisarna! Fleygur och Dreki måste ju också kolla in nya stället.

Leira sadlad och klar för en skrittur. Bakom Leira ser ni den stora boxen. Efter nästa sommar säger Bengt att det skall bli boxar hela vägen utmed den långsidan. Tjoho säger jag!

Men allra nöjdast är jag över lösdriften som blev så bra. Toppen att vi gjorde en ätfront. Helt super.

Nej nu skall jag fortsätta att damsuga och hoppa in i duschen. Vi skall ha kompisar på fest i kväll - kul!

/Milåsa

I går var det faktiskt härliga höst. I dag är det Jla skithöst!

Spöregn och storm här uppe på Klevliden. Snart skall jag dra på mig regnkläder och gå ut i ruskvädret. Anders har redan gett sig av för att hämta några lass med grus. Vi håller på med att grusa upp en bra bit framför ingången till ligghallen. Det blir så bra och jag är så lycklig att mina tjejer får det så bra i vinter! Tack vare Bengt, Alex, Andreas (min bror), min pappa och givetvis Anders. Jag och Barbro har stängslat och städat. Att jobba med Barbro är en fröjd. Vi är så samspelta och att stängsla är vi verkligen proffs på!

I går var det ju underbart väder så jag passade på att ta lite kort i stohagen. Här får ni se hur lurvtussarna ser ut nu så här innan vintern. Massa päls och inga ben :-D

Vinna letar efter några gröna grässtrån.

Bruða och hennes tvillingar. Skoja bara. Men som sagt. Det kvittar vilken mamma de här killarna går till. Mat finns ju hos båda :-P

Barbro borstar sin lille skit. Titta vid virveln så ser ni att han är svartkonstantskimmel, altså "färgväxlare". Häftigt!

Ett gäng vakna hästar. Litla-Min släpptes in och då måste man ju spana.

 Bruða läxar upp Litla-Mín och de andra vill också se vad som händer. Senare jagade Freyja Litla-Mín så mycket att hon tröttnade. Smidigt och enkelt hoppade hon över staketet och in i nästa hage. Det märks att hon är löshoppad av Helena, annars hade hon aldrig kommit på att det går att hoppa. I och för sig är det bättre än en sprängd tråd, som de andra brukar göra.

Vi flyttade in henne i hagen igen men hon skuttade över efter en liten stund igen. Suck!

Mmm vad gott med mjölk. Leira och hårbollen Dreki!

Vinna ställer upp. Man kan inte tro att det under all denna päls och gräsmage döljer sig en smäcker, lättbyggd tjej. Vänta bara till våren.

Nej nu är det dags att ge sig ut och fixa färdigt det sista så hästarna kan flytta in. Det sägs att det skall bli snö till slutet av veckan. Då kan det vara bra med stall!

/Åsa