Alla inlägg under december 2009

Av Åsa Jensen - 21 december 2009 11:29

Hej vänner nu är det vinter.

Kallt och vitt, även om det inte är mycket snö här nere "nära" kusten. Spænir och Einfari rusar runt och leker i snön. De är så mysiga killarna. Dísa och Skuggalisa är nöjda med att stå och njuta i det vackra vädret. Skugga är piggare än piggast när vi är ute på ridtur. Några töltsteg bjuder lilla damen på!


I går var jag, Arvid och Tage på promenad. Vi passade på att ta med kamera och ta bilder på stona och fölen. Arvid hjälpte mig och busade upp fölen lite. Det blir bättre bilder då! Kvika var inte sen att busa runt med fölen. Kvika och Rösk är extramammorna i hagen. Fölen hänger runt dem hela dagarna och de verkar njuta.


Arvid, Iðunn och Leira i vintervädret.


Alla är nyfikna på Arvids pinne och istapp. Villimey tog en tugga på istappen!


  

Rösk kör sin titta-vad-jag-är-söt posé.


Iðunn och c:o i farten! 

Kvika tänjer på steget och bäbisarna kommer rusande efter. Tjoho vänta på oss!

Iðunn är en riktig sprutt i bang bang. Hon är mer ovanför marken än på. Kul kul.


Förra helgen var vi i badhuset och badade med våra vänner Affi, Jonas och Mårten. Tage badade för första gången i stor basäng. Till en början såg han mest förundrad ut men snabbt blev han aktiv och tyckte verkligen om det. Arvid som hade med sig kompisen Petter var inte lätt att fånga på kort. De busade loss i virveln hela kvällen. så blir det när man har hela badhuset för sig själva!


 

Delar av familjen Jensen, Håkanson. Kolla in lillemannens goa kropp *skrattar*

    

Mmm vad detta är mysigt mamma!


Julen närmar sig med stormsteg. Vi har hunnit med lilljul med kompisar och tillhörande paketrace! Julen är också färdigfirad med bror Andreas och hans Karin. De åker ju till underbara Gotland över julen. I går var vi hos min moster, Bittan och morbror Bertil. Där åt vi så jag trodde jag skulle spricka. Men det hindrade mig inte att ta en stoor tårtbit efter middag och efterrätt. Mums! Vi hade så himla mysigt och det är så skönt för oss. Det känns som om vi har en bit av mamma/mormor kvar. Arvid var så glad för att vi hade träffats, ätit och över sin julklapp. TACK, tack för att ni bryr er om oss så, vi behöver det.


Spænir hade lyckats böja till sin ena sko. Nu har Peter fixat till den så jag tänkte ge mig ut och rida i dag. Det var över en vecka sedan. Inte bra! Men nu är det ju juletid och lite annat att tänka på.


Boxarna är nästan klara. Bara liten detalj som att gjuta fast två stolpar. Spænir har flyttat in i sin och i dag kommer Tuntje (tror jag att det stavades) från Holland och flyttar in i sin. Hon och Spænir skall bli grannar. Suck! Hoppas han uppför sig nu när det kommer en snygg stor svart Frieser. Om inte så får han sova ute i natt för hon behöver lugn efter sin resa från Holland.


Nähä nu skall jag sätta mig vid symaskinen och göra färdigt lite juleklappar....


Kram på er alla

  

ANNONS
Av Åsa Jensen - 9 december 2009 17:57

Ja jisses. Jag var bara tvugen att berätta om dagens ridning.

Jag har inte varit ute på Spaenir på flera dagar. I går när jag hade dragit på mig mina ridbrallor och skulle skutta ut, ja då ringer skolsyster. Arvid har skadat handen på jympan. Han kom liksom inte riktigt över bocken. Det var bara att hoppa ur ridbyxorna och bli civil igen. Åka till skolan, vårdcentralen och sedan sjukhuset för att röntga. Som tur är var det inget brutet.


Nåväl i dag skulle jag "få" rida kl 15. Anders skulle komma hem och lösa av mig. Barbro T som rider Disa på onsdagar kom samtidigt som jag skulle ta in Spaenir. Disa och han i det lilla stallet utan färdiga hingstboxar... hrm. Ok det får väl gå. Sparrisen skötte sig. Hummade och ummade lite bara till våpet Disa.


I paddocken brukar vi börja rida. Allt för att försöka bibehålla honom mjuk och smidig. Man vill ju inte förstöra det Max gjort. Bara bygga vidare. Precis när jag suttit upp och börjat rida utmed ena kortsidan hör jag en motorsåg. Vattenfall är här och röjjer under ledningarna. De har fixat med sly flera dagar och Spaenir bryr sig inte om motorsågen. MEN innan jag inser vad de gör så trillar ett STORT träd ca 3 meter från där vi är. Jisses så rädda vi blev. Spaenir reser sig rätt upp och hoppar åt sidan. Som tur är har jag krokat i min Max- krok (sitter i svanskotan) och klistrat på inte-trilla-av-klistret så det gick bra. Men paddocken fick vi hoppa över i dag.


Under passrepan dök det upp en helicopter som skulle kolla ledningarna och flög därför lågt. Men tack och lov ryckte han bara till och sedan fortsatte som om ingenting hade hänt. Strax efter kom en stor brun och vickade på sin sexiga rumpa. Dååå blev han 10 cm större och pumpade upp sig. Efter det låg det en hel hög med änder i Häggån som flög fram under bron precis när vi passerade på den.  Skutt fram men sedan var det bra. Tur han är så snäll och cool!


Det kändes verkligen som om allt och alla bara ville ha av mig i dag. Men icke sa nicke det gick inte! En underbar tokgalopp uppför backen var en bra avslutning på ridturen.


Ja så kan det gå till här! Jag avgudar min Sparris!


Kram på er!

ANNONS
Av Åsa Jensen - 9 december 2009 08:48

Tiden går så fort att det är inte klokt (ja ni har säkert märkt det själva - Det ÄR ingen klyscha).


Våran Tage är nu 3,5 månad och är ingen liten viol. Han växer och växer våran lille sumo   .

-Tjena, det är jag som är Taggen!


Kommer ni ihåg den där bilresan då Spænir och Einfari skulle hem från Mölle. Nu kan jag släppa en bild från när Tage gjorde veckobajjen i bilen. Nej lugn nu, jag har cencurerat och tagit med den rumsrena bilden. Den andra hade nog många svimmat och de sett. 

Här är en som är nöjd och glad i alla fall...


En sista rykande färsk bild på Taggen.


Spænir har blivit så tjusig och mitt hjärta klappar fort varje gång jag ser honom. Dessutom är han så himla snäll och go. I går när jag tagit in och klätt av honom tänkte jag, men oj han är inte så liten nu. Jag hämtade mätstocken och ställde upp Sparrisen i mittgången. Jajamen visst hade han växt! Nu är han 140 cm! Underbart, det är alltid bra att vara lite högre om man skall bli godkänd hingst. Einfari, Barbros unghäst, är som ett höghus.... 147 cm!

Spænir sköter sig bra även i ridningen. Pass är han en riktig rackare på. Oj vad han gillar att få ta en passrepa. Men det känns som om han är lite seg i huvudet så snart är det nog dags för honom att vila några veckor. Kanske jag skulle damma av hans mamma lite då?


Hur gör man när man är mammaLEDIG???

Jag förstår inte hur jag skall hinna jobba igen?


Nästa gång skall ni få se bilder från stallet. Nya boxarna är nästan på plats. Saknas lite bara.


Ha det gott!        

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se