I går klev jag och Arvid in genom dörren till mamma med ungsplåtar i högsta hugg och hela korgen full med pepparkarksformar. Tyvärr blev det inget pepparkaksbak som du hade sett fram emot så mamma, vi också för den delen. Under din förmiddagsvila inför pepparkaksbaket somnade du och vaknade inte mer. Åh mamma vi saknar dig så! Hur skall vårat liv nu bli utan dig? Jag säger som Arvid sa när jag berättade att mormor inte sover utan lever inte längre. -Åh nej, jag kommer vara ledsen flera dagar.... (barn är underbara) Att det skulle gå fort det hade vi på känn men inte så här fort. I söndags var du pigg och glad när vi spelade kort och umgicks.

För din skull är vi glada att du bara fick somna hemma i din egen säng utan smärtor. Men egoistiskt så ville jag haft kvar dig längre, mycket längre.

/Milåsa