ojoj i dag är hästarna BILLIGA! Speciellt en av dem är nästan så man skulle ha i grytan *morrar*

I går strax innan 8 fick jag ett telefonsamtal från Edeslätt (gamla stallet). Där gick Bruða och Vinna i kohagen utanför deras. Några andra hästar såg de inte. Shit! Jag ringde Linda och Anders som åkte upp till Finabo, själv kastade jag mig i bilen för att leta upp rymlingarna. Telefonen ringde igen. Edeslätt hade även lokaliserat de andra hästarna. Leikna och Disa med sina föl försökte springa in i stallet och sedan in i hagarna. De ville helt enkelt HEM! De har inte fattat att Prästgården nu är deras hem. De enda som var kvar i hagen var Leira och Dreki. I kohagen hade ett helt gäng tagit siesta när jag och Linda anlände. Vi tog två hästar var och knatade hemåt. De andra gick med lösa efteråt. Skithästar :-P

Felet lokaliserade jag till en trasig förlängningssladd =  ingen ström och då sprängt staket. Två timmar senare var jag påväg tillbaka till jobbet. *morr*

I går kväll var allt hur lungt som helst. Leira fick skor och Freyja nya. Alla pållar stod och käkade inne och även vilade lite. Men i morse.....

...när jag precis hade startat datorn på jobbet ringer mobilen. Carin i Finabo..... NEJ va min första tanke. Jo men självklart.... -Din flock går på åkern framför prästgården, talade Carin vänligt om för mig. Jaha då var det kört igen. I dag jobbar Linda och Anders gräver en grav. Lånade Jennys bil eftersom vi samåker och det var hennes tur att köra. Bara att tuta hem igen. på 22 minuter hinner man tänka mycket vad som kan vara fel. Går det inte att stängsla in hårbollarna??? Vad är det för FEEEEEEL!

Svärfar var framme innan mig och om jag bara hade haft kameran med mig! Där kommer svärfar gående i storstövlarna och slääääpar på en häst som aldrig har varit så lång innan. Leira såg ut som en åsna som motvilligt skulle förflytta sig från den gröna ängen. Mina ulltussar är inte vana att bli ledda i pannluggen. Efter som de har så mycket skägg är det där jag leder dem. Motvilligt gick hon med honom. Men han är ju hästkarl så hon fick ju se sig besegrad liksom. De andra hängde inte på.  Men med en kraftfoderhink kan man göra vad som helst :-D  Ett skak i den och alla följde mig som en hund in i hagen igen. Tyvärr hade Seiður hamnat på fel sida staket och bäck. Men med lite lirkande och lockande och klappande i händer kom han på rätt sida.

Staketet var helt, strömmen var på så vad var nu felet! Jo mina uppfinningsrika hästar har lyckats få upp dörren till "fårhuset" tränga sig in där och trycka sig ut genom en liten öppning i andra änden som vetter mot kornas ligghall. Vips så var de på andra sidan staketet och gröna ängar låg under deras hovar. Hur Leira, Dísa och Bruða har lyckats klämma sig ut där med sina stora magar är fortfarande en gåta. Men att det är den vägen de tog sig ut är ingen tvekan om. Det var fullt av hovspår och hästbajs där inne och precis utanför hålet.

Så i dag är hästarna billiga. Händer det igen är de gratis, så köa upp gott folk!

Leikna däremot är dyr som attan. Som enda häst hade hon snällt stannat kvar i hagen. Krypa omkring i fårhus är under hennes värdighet *flinar*

/Åsa