Alla inlägg under juli 2008

Av Åsa Jensen - 30 juli 2008 10:14


Bettan är min gamla 745:a som hux flux blev Anders bil. Han frågade mig en dag för ett tag sedan. -Hur kom det sig att jag som hade en helt ok v70 nu åker omkring i en icke startande 745:a???  (Bettan startar mer med Anders för övrigt) Tja vad svarar man på det??? Att jag har finkläder på jobbet och behöver finaste bilen. Att jag är tjej och är värld det bästa. Nej det bästa argumentet blev ju att det är en dieselbil som går billigare än Bettan. Tror det argumentet gick hem *skrattar*


I alla fall är han så glad att han hade Bettan vid detta speciella tillfälle som ni nu skall få läsa om.


Anders lämnar Kira i hundgården uppe vid sitt föräldrahem varje morgon innan han åker till jobbet. Som vanligt denna morgon 6:30 stannar han på grusvägen utanför hundgården. Han stänger inte av motorn för han skulle ju bara lämna in Kira. När han gjord detta och vänder sig om ser han att Bettan inte står kvar på sin plats. Han hör en klonkande ljud och förstår att Bettan på egen hand har gett sig av. Anders springer då efter bilen som nu börjar få fart ned i backen rakt mot det gamla fina huset som Anders farbror med familj bor i. Då får A panik och börjar ropa -Stanna -Stanna. hrm givetvis lyssnar inte Bettan på det utan nu börjar det gå riktigt snabbt ned för backen. Tur i oturen är att strax innan huset är en flaggstång. Bettan far fram och studsar upp för stenkanten som är innan flaggstången. Far upp på fundamentet till flaggstången (där fastnar nummerplåten) och smällen blir enorm! Hon kasar ned och blir stående mot fundamentet. PANG! Där kommer nästa smäll, när flaggstången går av och trillar över taket på en stackars Skoda som intet ont anande står parkerad framför farbroderns hus.


Här kommer Anders pappa Bengt utspringandes på balkongen i kallingar och håret på ända. Nästan samtidigt kliver farbror Conny ut genom dörren i kallingar och håret åt alla håll. Båda två undrar givetvis vad som händer!  

Tja scenen talar väl för sig själv.


Redan när Bengt låg i sängen och hörde första smällen sa han till Berit. -Där var det någon som tappade en bil!

 

Bildbeviset! Backen ser inte brant ut men det är den! Tillräcklig för att det skall bli bra fart på bilen.


Nu till pansarvagnen Bettan som lyckades med allt detta. Nummerplåten gick sönder och på kofångaren blev det ett märke, men det var allt som blev. Hade det varit V70 så hade den varit ordentligt intryckt. Nu förstår jag vad min pappa menar när han säger att 745:orna är mycket krocksäkra :-D


Jaja ingen skadade sig och det är bara materiella saker. Men det händer alltid roliga saker i vår familj *fnissar*


Hästfronten

I går var Jutta och hämtade Sproti. Tack och hej för den här gången snygging! Tre ston skall åka hem nu de närmaste dagarna och säsongen är slut för denna gång. Jag är mycket nöjd och glad över att inget sto har brunstat om och de som är kontrollerade är dräktiga. Nu börjar det bli sent på säsongen och allt svårare att få till bra brunster. Längre mellan dem och utdragna.  TACK alla för i sommar! Hoppas verkligen att vi syns nästa sommar igen. 


Red Leikna en sväng igår och det var med ett leende som vanligt. Hon har inte tappat mycket som sagt. Jag funderar på att börja ta upp Lennartträningen ganska snart. Det känns som om hon skulle orka det. Åh, vad det kliar i fingrarna att börja med Spænir. Men det blir nog till hösten när jag kan stalla in honom. Blir lite enklare då.


Ha det gott och glöm inte att dra handbromsen ordentligt!


/Åsa



ANNONS
Av Åsa Jensen - 25 juli 2008 10:03


Jag har nog inte fattat hur ridsugen jag har varit. I början gick det bra sedan förträngde jag suget efter Leikna. Men nu är dojjorna på och leken kan börja. I går var vi ute en sväng, min turbo och jag :-D  Lite stressad över att första gången gå ifrån Fleygur. Det bajjades ca 8 ggr på 20minuter. Inte en gnäggning släppte hon ifrån sig. Tjock är hon men kondition hade hon kvar. Styrkan finns alltid. Fast hon är som en tunna och inte har gått på tre månader flöt hon fram i tölt och flög fram i trav. Jag förstår precis vad det är med denna hästen som gör att jag bara älskar henne. Underbara fina Leikna. Leira är verkligen en guldgruva, som ger så fina avkommor.


Vinna fick komma ut i hagen till Leikna, Fleygur och Dísa. Dísa är verkligen ett monster när det gäller nya hästar. Speciellt yngre som hon kan sätta sig på. Morr vad hon var sur mot Vinna. Hon fick INTE komma nära Fleygur trots att han så gärna ville det. Leikna brydde sig inte ett dugg. Hon tyckte nog att de gott kunde leka och såg inte Vinna som ett hot. Men Dísa Polis ansåg att HON bestämmer om det skall lekas eller inte.


Här är Vinna. Är hon inte söt som socker?! Vänare väsen har jag inte stött på. Hon är helt enkelt urtrevlig. En oerhört trygg och stabil 1-åring.


I går fick jag ju för första gången se Vinna röra sig i mer än skritt. Ojojoj vilken trav hon visade! Galoppen är rund och tretaktig. Man kan ju säga att hon helt klart är en 4-gångare. Jag är så lycklig och nöjd över Vinna. Känner i maggropen att detta kommer bli riktigt bra!


Vinna spanar efter de andra hästarna.


Fleygur visar som vanligt upp sin fina hållning och hans fina steg.


/Åsa

ANNONS
Av Åsa Jensen - 24 juli 2008 07:57


I går åkte jag och Anders upp till Birgitta och hämtade hem våran Vinna. Hon är helt underbar och underbart vacker. Man faller för henne direkt. I samma ögonblick jag såg henne i hagen blev jag så kär i henne och oerhört glad att jag skall få lära känna denna skönhet. Hon gick rakt på transporten och stod snällt och fint hela vägen hem.


Vi var hemma vid 23-tiden och då var det för mörkt att släppa ut Vinna i ny hage med nya kompisar. Hon fick stå i en box på Edeslätt. I morse var jag och gav henne mer hö (eller rättare sagt nyslaget gräs direkt från åkern) och vatten. När jag slutar jobbet i dag skall hon få komma till sina nya kompisar.


Anders sa på vägen hem: -Vinna är redan min favorit!

Roligt att vi båda tyckte om henne så mycket. Hoppas det håller i sig och att hon finner sig tillrätta i min flock. Att hon blir en riktig prinsessa tivivlar jag inte en sekund på. Vacker som en dag och med riktigt bra stam!


I Sproti-hagen är det lugnt och fint. Det är två ston som jag måste ha extra koll på, om de inte har tagit sig kommer de i brunst nu i veckan. Hittils inga spår av det. Underbart! Det skall i så fall betyda att alla är dräktiga och klara!


Hingstflocken är som vanligt urmysiga och urbusiga :-D

Lille Vórbodi har funnit sig väl tillrätta med de andra killarna och han börjar lägga på sig. Nu ser man inte revbenen på håll längre, bara om man står nära. Jag gissar på att det inte tar lång tid innan det också försvinner. Han har världens kalaskula, bukig. Det borde också rätta sig till nu när han äter mer proteinrik mat.


Snart är det dags att skicka in förprövningen till Länsstyrelsen. Men jag är inte riktigt färdig med blivande stallets utformning. Vi skall ha ätfront i ligghallen och jag har inte bestämt mig om det skall vara en rörkonstruktion eller om vi skall bygga det i trä. Rör är mest hållbart i längden och givetvis dyrare. Trä å andra sidan är kanske snyggare. Ja, så där håller jag på hela tiden. Anders skojar och säger att du kanske skall börja med boxen om du nu inte kan bestämma dig. Hrm! Vilket det än blir så är jag så lycklig att bollen nu är i rullning...  1.a november skall pållarna flytta in!


Jag måste bara berätta en otrolig grej som min sambo har lyckats med..... men vi tar det i eftermiddag/kväll för nu måste jag jobba.


/Åsa



Av Åsa Jensen - 19 juli 2008 08:46


Nu är det dags för lite avrapportering.

I går ultaljudades Þraut och hon är 18-20 dgr dräktig! Härligt, då kan vi bocka av ytterligare ett sto. I morgon kommer hennes ägare Lotta och hämtar hem henne. Jag tror att de flesta som är kvar är färdiga och klara. Men alla är inte redo att ultaljudas ännu så vi får avvakta lite.


I tisdagskväll åkte vi iväg på lillsemester :-D

Om sanningen skall fram så började det med att Leira skulle ned till Max och Ása på Hästlif. Hon skall ha ett möte med den stilige Vestri frá Dalbæ. Vestri och Leiras stam passar fint i hop och jag vill ha in lite Orriblod. Hästlíf ligger ju i vackra Mölle så då tänkte jag att varför inte passa på att ha lite semester med familjen. Anders åkte iväg och inhandlade ett fyramannatält (men hur fyra skall få plats är en gåta) och två luftmadrasser (Arvid hade redan en). Givetvis hittade Anders även en pump som går på 12 v. Tjoho vad nöjd han var! Jag måste erkänna att luftmadrasserna blev snabbt och enkelt uppblåsta. Vad gör det att den dånade så hela campingen undrade vad som hände. Och trots att Anders var tveksam till om vi skulle få upp tältet utan att skämma ut oss så lyckades det. Vi är inte så vana tältare *ler*

Observera de obligatoriska "pissetofflorna". Det måste man ha när man bor på camping.


Natten avlöpte bra och Arvid sov som en prins på sin tjocka, breda luftmadrass med sammet på. Jag och Anders kämpade på med våra smala, tunna och plastiga luftmadrasser som nog skulle passat bättre att flyta på i havet eller en sjö. Vattentätt är det också, för det spöregnade under natten så man skulle behövt hörselskydd. Dagen efter begav vi oss först till Kullens Fyr. Det är den ljusstarkaste i hela Scandinavien. Arvid gick  givetvis upp i fyren. Vi andra nöjde oss med att vara kvar på marken.


Efter Kullens fyr åkte vi till nästa sevärdhet. Ett mycket omtalat konstverk vid namn Nimis. Utan tillstånd från varesig markägaren eller länsstyrelsen började konstnären bygga. Arvid har varit där innan med sin pappa. Nu var det vår tur att titta på träkonstverket. Att det var en bit att gå visste vi. När vi hade parkerat stod det Nimis 2,2. Ok inte värre.... hrm, det skulle snart visa sig att det var 2,2 km "klättring" mer eller mindre. Tokbrant nedför med sten och rötter överralt. Jisses vad mjölksyran sprutade i benen. Vi (alla människor på vägen ned) frågade oss om det verkligen var värt detta. Mötande folk svarade att det var det! Ok bara att kämpa på. Tanken kom ju flera gånger att man skall upp igen. En annan tanke var att man skulle halka och bryta en fot eller två :-P  -Men gud så du pratar! utbrast en dam och log. Jag förklarade då att jag tänkte på de stackarna som skulle få bära upp eller ned en. -Aha, sa hon bara och fortsatte att klättra. Vi klättrade på. Den enda med pigga ben var Kira.
När skogen öppnade sig möttes vi av detta:

Jag och Arvid i början av konstverket. Det är som en jätteklätterställning byggd av drivved och spik. Hållbart? Tveksamt.


På vägen ned blev vi omsprugna av en smäcker man med grått hår som stod åt alla håll. Under armen hade han tre plankor och ett snickarbälte på sig. Hrm, kunde detta vara självaste konstnären? Jojomen det var det. Arvid och Anders gick fram och snackade med honom. I 28!!!!!!! ÅR har han hållt på att snickra på Nimis som betyder "För mycket". Ojojojo jag kan inte annat än undra vad som fattas honom...... *ler* Men alla har vi våra laster. Mina är dock lite enklare, hästar och saltlakrits.

 

Arvid och konstnären Lars Vilks.

 

Så här ser delar av Nimis ut, sett från havet.


Nere vid havet vid Nimis hittade Arvid en rolig sten.

Arvid klamrar sig fast på monstret....


Jag kan ärligt säga att jag drog mig för uppgången. Men magen kurrade och det var ett måste. Men att gå upp var enklare än att gå ned. Klart att det var brant och man fick upp flåset, men mjölksyran i benen infann sig inte alls på samma sätt. 


Uppe på "toppen" går ett gäng Islandshästar. Jag förstod att det var Kullabergs Islandshästar som håller till där. Vilka enorma ridvägar de har. De får rida på hela naturreservatet. Underbara grusvägar i en svindlande vacker natur. Där ligger vi i lä!


Jag ser fram emot att få hämta hem Leira och besöka Kullaberg och Mölle en gång till.


/Åsa 



 

Av Åsa Jensen - 14 juli 2008 20:33


Arvids bästa kompis Petter hade ont i halsen i dag så det blev ingen lek. Men min son är otroligt duktig på att roa sig själv. Med kartonger från IKEA fixade han ihop en minigolfbana. Nyfiket följde Biffen och hans tjejer bygget. Benny var också i närheten och tiggde hallon. Jisses han är så tam våran lille Benny. Han följer oss i haserna hela tiden. Är jag i växthuset och grejar är han utanför och väntar.


Arvid sitter och bygger. Mandarin och Biffen syns i bild.


Jag älskar mitt växthus. Är där inne lite då och då och pysslar om plantorna. Nu har jag klippt min vindruvsranka så att det skall bli riktigt mycket näring till själva druvorna. Titta här vad smarrit det ser ut.


Små druvor som smakar underbart när de är mogna.


Minigurkor snart färdiga att ätas upp. Smakar precis som vanlig slangurka.


 

Tomater som har ett tag kvar innan de blir röda och ätbara.


Kompisen Martin kom på besök och i dag körde han sin R1:a. Snäll som han är tog han en liten runda med Arvid. Upp i backen till vattentornet och tillbaka. Sakta sakta då lillemannen inte hade hjälm.

 

Arvid lycklig som får åka Motorcykel för första gången. Nu har han åkt Martins R1:a och hans kanonflotta Mustang.


I grabbarnas hage var det lek och bus i dag. Det är framförallt de äldre killarna som stökar runt med varandra. Pètur har tagit på sig uppgiften att ta hand om nykomlingen. Pètur har blivit så bussig och framförallt mot småttingarna. Han går gärna med Ljoflingur och Latte.


Mestari, Hildir, Vórbódi och Spænir busar.


I Sprotihagen är det som i går, Lugna gatan. Inget nytt sto i brunst. Men det är ju inte tid för det heller.


/Åsa

Av Åsa Jensen - 13 juli 2008 22:03


Nu har det kommit en ny liten kille till hingsflocken. Han kommer från Jutta, som äger Sproti. Vórbódi är en 1 årig hingst som behöver mer kött på benen. Hemma var svårt att ha honom då han inte har några lekkompisar. Men här blev han "överfallen" av leksugna killar som tyckte det var skitkul med en ny kompis. Äntligen händer det lite i hagen.


Vórbódi  blir övernosad av "farbror" Spænir. Som senare försökte betäcka den lille stackaren. Usch man får ju skämmas över vitingen!


Hildir har upptäckt att brorsan har fått en ny komis. Han är så himla snygg Hildir. Tur att du har betalat honom Helene, annars vet i sjutton om jag inte hade ändrat mig *skrattar*


En brorsa på varje sida! Men vart är alla andra kusar?


Nu vaknade de andra också. Fortfarande saknas några. Bla Latte som är som en filbunke :-D

Jaaa, nu är hela flocken samlade runt nykomlingen.


Flygande fläng i höga gräset.


Givetvis blev det ytterligare ett besök i Sprotihagen i dag. Jutta måste ju träffa sin prins. Lille Jonatan ville sitta på Sproti. Jonatan kramade och gosade med Sproti. -Mammas Sproti sa han flera gånger.


Jag kunde inte låta bli att ta en bild på radarparet. Bruða och Frenja som passar lille Seidur. Frenja blir kvar tills på tisdag så Bruða får barnvaktshjälp två dagar till. Toppen!


Arvid är en riktig konstruktör som älskar att bygga med lego. I går hade han gjort färdigt tre båtar som han ville testa i vatten. Vi plockade fram zinkbaljan och hällde upp vatten. Först byggde han upp ett berg av stenar och lade i småsten på botten. -Det måste ju bli som ett riktig hav, eller sjö. Jo det klart, tänkte inte på det :-D


Arvid, zinkbaljan, legot och icke att förglömma.... lördagsgodiset!  Jag kan ge mig den på att halva påsen är kvar. Hrm, man kanske skulle gå på jakt. Är himmelens sugen på smågodis. Men det är nog ingen idé. Arvid känner sin mamma och har nog gömt det mycket bra. Morr! *ler*


Nu är det dags för ett avsnitt av Life. Det verkar som om Anders är färdig med sin nya leksak.... en ny TELEFON (mobil så klart).


Hej hopp från Milåsa :-P


Av Åsa Jensen - 11 juli 2008 10:03


Eftersom vi släppte in Bruða till Sproti så funderade jag på hur jag skulle göra med Leira. Beslutet landade i att hon skall till Hästlíf och Vestri frá Dalbæe. En stor svart fyrgångshingst med bläs och glosöga. Jag ville ha en hingst med Orriblod i och hade då några stycken att välja på. Högst på listan stod Grönagångens Keilir, men det är för långt att åka för Leira som inte är bra i sitt ben. Förhoppningsvis kan det bli en annan gång. Vestri är fin och matchar Leira bra. Han står inte så långt härifrån och bara några mil från Slöinge där hon senare skall opereras. 


Planen är att åka med henne nu i början på veckan. Vinna skall ju också hämtas hem. Men det är i Gränna. Många hästreser blir det :-P


Jo jag måste ju berätta att jag och Arvid var på Liseberg i onsdags. Vi hade himla mysigt och roligt! Man blir ju som barn på nytt där. Håll nu i er!

Arvid åkte Balder och inte bara en gång. Tre gånger susade vi fram i underbart läskiga Balder. De lille "fegisen" har blivit så modig. Hans ögon lyste och han verkligen njöt av åkturen.


/Åsa

Av Åsa Jensen - 11 juli 2008 09:39


...på bloggen.

Håll nu tummarna för att det funkar hela vägen. Jag väntar på en ny dator som en kompis skall fixa iordning. Men väntan tyckts bli en evighet! Och undertiden måste jag hålla tillgodo med min knäppdator som hänger sig precis hela tiden. Speciellt i explorer och när jag håller på med bilder.

Men han den på hjärtat så är det inte bara datorns fel att jag inte bloggat på ett tag. Tiden har helt enkelt varit för knapp (för att slåss med en dator). Arivd är hemma och alla hästarna behöver omsorg.


Sól har fått åka hem och likaså Urvinda. Näst på tur är Frenja som åker på söndag. De är alla färdiga! Flocken minskar, men av rätt anledning. Ett sto har kommit. Det är Arvids Bruða som han bestämde sig för att inte sälja utan betäcka med den fiiiiina hingsten. Arvid blev förtjust i Sproti direkt och sa: -Mamma, den vill jag ha! För Orri (frá Þufu) kan vi ju inte använda...

Eeee, svar nej! Jag förklarar lite senare vad han menar med det.


Eventuellt kommer det ett sto i dag som skall handbetäckas. Hon är hos veterinären i dag för att ultaljudas. Är folliken tillräckligt stor kommer hon hit för en handbetäckning. På tal om ultaljud så är det snart dags för det här också. Förhoppningsvis kunde vet. Ionell nästa vecka. Spännande!


Lite synd är det allt att Frenja skall åka hem. Hon har tagit på sig rollen som väktare och barnvakt! Bruða och fölet är hennes!!! Gud nåde den som kommer i närheten. Ja Sproti är förståss välkommen. Men det är han alltid hos alla tjejerna oavsett om de brunstar eller inte. Han är så älskad så det finns inga gränser.

Övriga tjejgänget går nedanför backen och betar, i dalen. Där finns det frodigt gräs.  I förgrunden ser ni vackra Pytla och Björk.


Seidur trivs bra tillsammans med alla vuxna. Men han saknar nog sina buskompisar lite.


Som ni ser har Frenja (ja ni ser svansen på henne i alla fall) Seidur och Bruða intagit kullen och de andra är i dalen.


Jag, Arvid och kira tog en sväng till våra ston och föl. Arvid har ju inte sett fölen på länge och ville se om de har växt något. Kira var mycket lydig och snäll. Tills ett av fölen blev för närgångna och då kunde hon bara inte hålla sig längre. Vips hade hon rusat efter och började jaga Fleygur.


Fleygur, Kira och Leikna som vaknade till och sprang för att hjälpa sin plutt.

Men en snabb vissling och Kira slutade. Tack och lov att inkallningen sitter som berget! Ja nu kan man ju tro att Fölen skulle vara rädda för Kira. Men det tog inte mer än 5 min så skulle de fram och nosa på henne igen. Vi fick sätta ned Kira utanför staketet så det blev lugnt.

Arvid snackar med Dreki.


Och Fleygur ville ju inte vara sämre.

En bild på Fleygur. Jag är mycket nöjd med denne kille! Välrest och med massvis av gång. Leikna ger verkligen fina föl. Och kombinationen med Tjaldur verkade vara bra.

Tjolahopp här kommer vi.... med en svart labbe en bit bakom.


Jo hur var det nu med Orri och Arvid. Arvid har ju varit på Island i 10 dagar med sin pappa. De har åkt runt och tittat på massa sevärdheter, och givetvis hästar - främst på Landsmót. Förra gången Arvid var på Islands fick han ju klappa Glampi frá Vatnsleysu (hans mammas favorit) och denna gången självaste Orri frá Þufu. En mäkta stolt Arvid berättade att han hade klappat Islands kändaste hingst.


Nej nu skall jag se om jag kan få liv i ovanstående lilla människa. Snart kommer hans mormor och då blir det fullt upp. Jag antar att Uno åker fram ganska snabbt.


Nästa gång skall jag berätta om vår nya fina tupp Benny. En dvärgcockin och är så fin. Han och Biffen kommer överrens.


/Åsa

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se